Hej igen! Har värsta ångest och vill ta bort senaste inlägget jag skrev, jävligt dumt att lägga upp massa fula bilder på sig själv. Hur som helst så saknar jag bloggen ganska mkt, jag gillar att skriva någon halv-ironisk kommentar om någonting ibland, någon åsikt jag har eller vad som helst. Men 8:an tar upp skitmkt tid av mitt liv, mkt mer än vad jag trodde. Jag hade ingen aning om att betygen skulle påverka mig så mycket, både fysiskt och psykiskt. Men det är lite irriterande ändå, fast det var ett tag sedan kommer jag fortfarande på idéer till nya inlägg och så kommer jag på att "juste, jag har ju slutat skriva". Men man måste väl se "the bigger picture" gissar jag, om jag skulle börja blogga igen skulle jag inte ha tid till att plugga lika mkt, vilket leder till sämre betyg, vilket leder till besvikelse. Att bara skriva något inlägg ibland skulle jag kanske hinna, grejen är bara den att det inte alls bara är det som är det enda. Jag tycker inte att det är så jävla kul att det står "0 kommentarer" på nästan varje inlägg, och att försöka få läsare till sin blogg, det är jobbigt och tar tid. Förresten tröttnar Sverige nog snart på blogg-världen ändå, jag tycker själv att nästan varenda blogg är skittråkig.

Apropå (stavning?) ingenting ska jag ta ut tandställningen den 22:a december. Det gick väldigt snabbt, mindre än ett år och två månader (satte in tandställningen 7 november förra året). Det känns väldigt skönt att bli av med den, att slippa vara försiktig när man äter vissa saker, slippa mat som fastnar i tandställningen... Men på något konstigt sätt känns det lite sorgligt, jag hatar den men eftersom jag har haft den i över ett år nu och den har lixom blivigt som en del av mig... Lite svårt att beskriva, men jag tror att de som har haft/har tandställning förstår, eller så är det bara jag som är helt ute och cyklar. Men jag tycker i alla fall att det är någon slags hat-kärlek.

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, hade lust att skriva någon slags sammanfattning men har inte lust att lämna ut för mycket av mitt liv i bloggen, även om det typ inte är någon som läser min blogg.

Hejdå, för ett tag i alla fall.